Gentekniker
Genteknik är metoder för att förändra eller analysera organismers genetiska material på ett kontrollerat sätt.
Generellt delas gentekniken upp i tre områden:
Genterapi syftar till direkta förändringar i det genetiska materialet. Det kan ske genom ett antal metoder, där de vanligaste använder sig av vektorer för att injicera DNA-segment i celler.
Metoden används idag som behandling mot både genetiska sjukdomar, infektionssjukdomar och cancer.
Mer kontroversiellt är det som kallas geneditering, att direkt förändra arvsmassan genom att lägga till, ta bort eller byte ut kvävebaser. Tekniken har tagit stora steg framåt främst genom CRISPR/Cas-9 som Emanuelle Charpentier och Jennifer A. Doudna fick Nobelpriset för 2020.
Enkelt exempel på hur CRISPR/Cas-9 används vid icke homolog sammanfogning för en enkel insertion eller deletion av kvävebaser.
Att klona innebär att skapa en genetisk kopia av en organism. Kloner är naturligt förekommande hos encelliga organismer genom mitos.
Kloner av flercelliga organismer kan också ske naturligt (enäggstvillingar), men också genom genteknik. Redan på 90-talet kunde däggdjur klonas (fåret Dolly), genom att manipulera befruktningen av en äggcell.
Kloning används främst inom läkemedel och jordbruk för att effektivisera utvecklingen. Det finns forskning på hur det kan användas för att exempelvis ta fram stamceller för att behandla sjukdomar, men metoden är fortfarande inte laglig då kloning av mänskligt DNA leder till etiska frågor.
Fåret Dolly var det första klonade däggdjuret. Hon föddes 1996 och finns numera uppstoppad på Skottlands nationalmuseum.
Den mest använda metoden inom genteknik när det kommer till människor är DNA-analys, som precis som det låter syftar till att analysera arvsmassan.
Tekniken används inom flera områden så som: systematik (indelning av jordens arter), rättsmedicin, fosterdiagnostik och identifiera ärftliga sjukdomar.
Genom arbetet av HUGO (Human Genome Organisation) har också hela det mänskliga genomet kartlagts, vilket också lett till kommersiell användning av teknikerna. Idag kan man mot betalning göra en DNA-analys.
Det finns idag en rad företag som erbjuder DNA-analyser. Genom att skicka in ett cellprov (ofta kindceller) analyserar de ditt DNA och kan användas för att släktforska eller kartlägga sjukdomar.
Användningsområden för genteknik
Genteknik är ett snabbt växande forskningsområde, men också ett kraftigt reglerat sådant. Många av teknikerna är ifrågasatta och diskuteras av så väl forskare som lekmän huruvida de är lämpliga att använda på människor.
Ibland är det också svårt att urskilja genteknik från klassiska tekniker som boskapsavel och växtförädling. Resultatet är likartat, men metoderna skiljer sig åt.
Aktuella användningsområden
- Genmodifierade grödor (GMO)
- Insulinproduktion
- Vaccintillverkning
- Behandla genetiska sjukdomar
- Diagnostisera genetiska sjukdomar
- Livsmedelsindustrin
- Cancerbehandling
- Cancerforskning
- Läkemedelstillverkning
- och massa mer!
Potentiella användningsområden
- Skräddarsydda personliga läkemedel
- Odling av organ och vävnad för transplantation
- Ytterligare genetisk modifiering av grödor
- Bromsa invasiva arter
- Återintroducera utdöda gener och arter
- Optimera mikroorganismer för att bryta ner plast och andra miljögifter
- och massa mer!
Lagstiftning och etiska frågor
- GMO och genteknik är hårt reglerat inom EU och Sverige.
- Fältförsök med genmodifierade grödor kräver särskilda tillstånd.
- Genterapi på kroppsceller (som inte går i arv) kan tillåtas efter noggranna prövningar.
- Förändringar i könsceller och embryon som kan gå i arv är i praktiken förbjudna i många länder.
- Var går gränsen mellan att bota sjukdom och att ”förbättra” människor?
- Vem ska få tillgång till dyra gentekniska behandlingar – bara de som har råd?
- Är det etiskt att förändra andra organismer för vår skull, t.ex. djur eller vilda arter?
- Hur påverkar patent på gener och GMO-frön bönder och länders självbestämmande?
- Hur säkerställer vi informerat samtycke när tekniken är komplex och svår att förstå?
Läs mer
I Sverige finns Gentekniknämnden en myndighet som ansvarar för att främja en etisk försvarbar och säker användning av genteknik.
Deras hemsida är en fantastisk resurs för det senaste inom genteknik, både gällande forskning och lagstiftning.
Bland annat är deras artikel om genterapins historia mycket läsvärd. Överlag är det en mycket tillförlitlig källa för information om olika gentekniker och deras lagstifning.